Voffo gör di....

...på detta viset? Blogger alltså. Någon annan som har layoutproblem, se nedan där YouTube-klippet formligen vältrar sig ut i högermarginalen.

I nöd och lust

Det är inte första gången och antagligen inte heller sista som vi får läsa om den här företeelsen. (Jag vet att artikeln inte är rykande färsk.) Människor som levt ett liv tillsammans skiljs åt därför den ena behöver flytta till ett vårdboende och den andra bedöms som för frisk och därför ska bo kvar hemma.

Det är knappast något större problem, de flesta vill trots allt bo kvar i det egna hemmet om man har hälsan. Men om man tittar krasst ekonomiskt så finns det ofta redan en del kostnader för den som bor kvar hemma. Hemtjänst ett antal timmar/vecka, bostadstillägg och i det här specifika fallet färdtjänstresor 2 gånger per dag = 60 resor per månad. Om man dessutom skulle göra en vårdtyndsmätning skulle man högst troligt komma fram till att Per-Åke skulle behöva personalens omsorg i mindre utsträckning om hans hustru fanns till hands. Nu görs oftast inte vårdtyngdsmätningar på det sättet och alla som flyttar in på ett boende med heldygnsomsorg renderar samma dygnspeng oavsett hur vilka vårdinsatser som behövs. Jag skulle önska att man gjorde mätningar med jämna mellanrum och anpassade personalinsatserna därefter. Min fulla och fasta övertygelse är att det som först ser ut som kostnader, många gånger i det långa loppet, sparar både pengar och mänskligt lidande. Man kan förstås ha invändningar och undra vilka som ska kapa topparna i vården. De finns redan där, de här som går på ständiga vikariat eller som aldrig kommer längre än att stå på listan över villiga timvikarier och som aldrig vågar annat än att tacka ja till de inhopp som erbjuds. Och om det fenomenet skulle jag kunna skriva åtskilliga inlägg men det är en annan sak.

Uttrycket i nöd och lust användes av en biståndshandläggare i min hemkommun mot en hustru som bokstavligen gick på knäna efter att i flera år skött sin svårt sjuke make i hemmet. Biståndshandläggaren frågade helt frankt om paret inte var gifta och om de i så fall inte stått där i kyrkan och lovat varandra just detta, att stå varandra bi i nöd och lust. Nu var det slut på lusten men nöden var desto större men som biståndshandläggaren såg saken så var ett löfte ett löfte. Hustrun, som var av den gamla stammen, tog väldigt illa vid sig, bet ihop och fortsatte sitt knägående.

Vad i helvete....

I dessa tider då alla och allt ska vara tillgängliga så finns det ETT undantag från regeln och det är bankkontoren. Jag är en lydig kund och sköter mina (och bankens) göromål hemifrån medelst en digipass men nu har jag ett ärende som kräver fysisk kontakt med banken och vad finner jag då - jo, att i bankens värld har inget förändrats utan öppettiderna är fortfarande år 2010 10.00-15.00. Fem ynka timmar per dag. När min mamma arbetade på bank i början av 1950-talet skulle kassan stämmas av manuellt, något som säkert tog sin tid när 1-öringar och 25-öringar skulle räknas. Kommer jag någonsin få svar på frågan som som ställdes redan på 60-talet?

Mer apropå valet 19/9

Jag rekommenderar Tonårsmorsas utmärkta inlägg i frågan.

Gammal dröm...

...som jag förverkligar. Inte att åka dit utan att lära mig språket. Lite, sådär som man gör på en nybörjarkurs. På dagtid dessutom så jag kommer antagligen vara i gott sällskap av en massa andra medelålders tanter. Det var ett tag sedan jag läste något språk, då försökte jag förbättra min skolfranska hos de förtjusande Dominikanersystrarna som gav kurser i den gamla stallbyggnaden bakom klostret på Östermalm.

Italienska är det vackraste språk jag vet, italienare (-skor) är vackra, landet är vackert och maten är god. Kanske blir jag vacker och god om jag lär mig italienska?

Gråbeige röra

Häromdagen stod jag och slölyssnade när partiernas ekonomiska talesmän/kvinnor debatterade det stundande valet. Stod, därför jag förenade nytta med nöje och strök tvätt samtidigt och den strukna tvätten var det bestående nöjet. Jag slås av hur beiga dagens politiker är, hur alla tycks ha haft samma coach när det gäller framtoning och retorik. Samlingen lät som ett gäng frikyrkopastorer som drabbade samman om församlingens krassa budget, i mässande tonalag anklade de varandra för att ha satt sprätt på kollekten. Värst var Thomas Östros, det kändes som om inget som han kläckte ur sig kom från hjärtat, allt var så väl inrepeterat att han kändes som en liten papegoja. En väldigt färglös sådan. Eftersom jag missade inledningen av programmet försökte jag gissa mig till vem som representerade vad och det var inte helt lätt i den gråbeiga röran. När alliansen ska stå enad försvinner partiernas särart. Detsamma gäller det röd-gröna blocket, dock inte i samma utsträckning. Som oppositionspartier tycks de röd-gröna våga ta ut svängarna lite mer än regeringspartierna. Men var har ideologin tagit vägen och det politiska patoset?

Ingen av herrarna eller damerna i den ekonomiska debatten kommer att få stå som exempel på strålande retorik när de mest pekar finger åt andra än talar om sitt eget partis förträfflighet. Mycket kan säkert sägas om Olof Palme men som retoriker var han näst intill oslagbar:

Apropå valet 19/9

En listjävel

Norpad inne hos Tofflan som i sin tur snott den av FruHatt.

1. Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln första gången i morse?
Ha, ha. Jag har undvikit speglar idag.

2. Hur mycket kontanter har du på dig?
Någon tjuga och lite mynt.

3. Vilket ord rimmar på “test”?
Pest.

4. Favoritplanet?
Tellus antar jag.

5. Vem ligger fyra på missade samtal-listan på din mobil?
Samordaren på mitt jobb. Jag vill inte ta extrapass under semestern!

6. Vilken är din favoritringsignal på din mobil?
Eagle´s No more cloudy days som innebär att älsklingen ringer.

7. Vad har du på dig på överkroppen just nu?
En jätteskön pyamasjacka i sidenaktigt tyg, undrar vem den tillhör?

8. Sätter du etiketter på dig själv?
Nej, det tror jag inte.

9. Vad är det för märke på skorna du har på dig?
Just nu är jag barfota.

10. Ett ljust eller mörkt rum?
Det beror sig liksom på.

11. Vad tycker du om personen du fick denna enkät av/hittade denna enkät hos?
Hon är en underbar nätbekanskap.

13. Vad gjorde du vid midnatt?
Sov djupt.

14. Vad står det i ditt senast mottagna SMS?
"Tack....."

15. Var ligger ditt närmaste Seven Eleven?
Ett par kilometer bort ligger en Shell-mack som är något slags Seven Eleven. Annars finns det mest i hörnor i stan och jag bor i spenaten utan hörnor.

16. Vilket uttryck använder du mest?
Uttryck? Jag svär alldeles för mycket och borde bötfällas för det.

17. Till vem sa du “jag älskar dig” senast?
Till älsklingen.

18. Vilken pälsbeklädda sak rörde du senast?
Dylan som alltid ligger på ställen där jag tänkt placera min rumpa. Jag sjasade helt sonika bort honom. (Dylan är en katt.)

19. Hur många olika sorters droger har du nyttjat de senaste tre dagarna?
Räknas tobak? Såklart det gör. Tobak, alltså.

20. Hur många rullar film ligger och väntar på att bli framkallade?
Det finns säkert någon bland alla prylar.

21. Vilken ålder har varit bäst hittills?
Jag älskade lågstadiet.

2. Din värsta fiende?
Jag själv.

23. Vad har du för skrivbordsbild på datorn just nu?
En tråkig blå som är standard på datorn.

24. Vad var det senaste du sa till någon?
"Jag älskar dig", till älsklingen i telefon.

25. En miljon dollar eller förmågan att flyga?
En miljon dollar, jag är inte så förtjust i att flyga.

26. Gillar du någon särskild lite extra mycket just nu?
Njae.

27. Senaste låten du lyssnade på?
Jag lyssnar passivt på massor av musik men The Clash´s London calling-CD är den skiva som jag lyssnar på i bilen för tillfället.

Snålisar

Småsnåla är vi lite till mans men viss girighet har jag svårt att fördra. Den senaste tiden har jag både köpt och sålt kläder på Tradera. Ja inte bara kläder, en hel del böcker har jag också köpt och sålt vidare när jag läst ut dem. Sålda kläder brukar jag lägga i en plastpåse som jag tejpar som skydd mot fukt och väta, sedan slår jag in plastpåsen i något omslagspapper (gärna med juLmotiv), frankerar och lämnar hos något av postens ombud. Nu var jag på jakt efter en trenchcoat till hösten och hittade en som både var snygg och prisvärd. Vore det inte för den apsnåla säljaren så hade jag lagt ett bud men när man tar 10 kronor för tejp och papper så kan man glömma mig som kund, inte för det tio kronorna utan för den pinsamma snålheten. Andra snålisar är de som ser till att lägga pengar sist när man delar en nota på krogen, snabbt kollar att alla andra har lagt med råge så att servitören får dricks och sedan lägger på kronan sin del av kalaset. En väninna var sådan att hon aldrig beställde efterrätt när vi var ute och åt, när vi andra fick in våra smaskiga desserter satt hon med sin sked i högsta hugg och provsmakade laget runt och fick på så sätt en Grand Dessert alldeles gratis. Gaaaah! De flesta snålisar som jag stött på är inte heller de mest sämst ekonomi, tvärtom är de genom sitt ständiga utnyttjande av andra människor ganska välmående och i fallet med den f.d. väninnan även välnärda.

Girighet handlar inte bara om pengar. En annan typ av girighet är att ständigt ta för sig av andras tid som de som trängs i bilkön eller råka slinka före i kön på ICA. De suger energi, de där och jag undviker dem så gott det går. Frågan är om de själva förstår hur irriterande deras beteende är eller om de är totalt befriade från skam och helt enkelt inte bryr sig?
För övrigt är jag en riktig snålis själv. Härförleden upptäckte jag att ÖB hade öppnat ett varuhus nära mig och shoppade loss rejält och inhandlade bl.a. en årsranson av duschkrämer. (Älsklingen fick betala eftersom jag inte hade pengar så det räckte, bara en sån sak.) Och härmed varnar jag för ÖB´s libanesiska espressobönor om det inte råkar vara så att du är förtjust i kaffe som smakar möglig brottarbralla.

Det här gillar jag:

Läs mer på aftonbladet.se



(Jag glömde för en stund att jag är en pappaförnekare.)